Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Förbättras psykologstudenters relationella färdigheter under deras utbildning?

två kvinnor i terapisituation pratar med varandra.foto

Catharina Strid har tillsammans med en forskargrupp beviljats medel från Vetenskapsrådet, 5,8 miljoner kronor, till ett fyraårigt projekt som ska studera psykologstudenters relationella färdigheter. Syftet med studien är att undersöka hur utbildning i relationella förmågor organiseras vid ett antal psykologutbildningar och hur de faktiskt utvecklas hos studenterna under utbildningen.

Relationella färdigheter behövs för att skapa och upprätthålla en arbetsallians med en klient. Arbetsallians kan beskrivas som en samarbetsinriktad, aktiv och respektfull arbetsrelation som i forskning visat sig ha betydelse för utfall av psykoterapi. Med relationella förmågor menas i detta sammanhang att kunna skapa ett gott samarbete med klienter, att visa empati, att kunna motivera och stimulera till förändring.

Studien kommer att innehålla två delar. I den första intervjuas lärare och studenter om utbildningen i relationella färdigheter. Denna del kommer att göra det möjligt att reflektera över vad relationella förmågor innebär och hur olika begrepp inom fältet hänger samman. I den andra delen av studien kommer utvecklingen av studenters relationella färdigheter över tid att studeras med ett nyskapat observationsinstrument, Facilitative Interpersonal Skills. Metoden innebär att studenten får svara på en videoinspelad simulerad klient. Psykologstudentens svar spelas in och skattas på åtta relationella variabler däribland verbalt flyt, hopp och förväntningar, övertalningsförmåga, empati, förmåga att skapa allians och reparera alliansbrott. 

Förhoppningen är att studien ska ge kunskap som bidrar till en utveckling av denna del av utbildningen; begreppsligt, utbildningsmässigt och empiriskt.

Förutom Catharina Strid består forskargruppen av docent Tomas Jungert vid Institutionen för Psykologi, Lunds universitet, Sofia Nyström, biträdande professor i pedagogik, Rolf Holmqvist, professor emeritus och Mattias Holmqvist Larsson, PhD, Linköpings universitet, Karin Grip, PhD och Catarina Gunnarsson, adjunkt, Göteborgs universitet och Fredrik Falkenström, professor, Linné universitetet.