Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Psykologisk rapport om hen

Vad tycker människor om det könsneutrala pronomenet hen?

Anna Lindqvist vid Institutionen för psykologi har tillsammans med Emma A. Bäck och Marie Gustafsson Sendén undersökt människors attityd till det könsneutrala pronomenet hen, som infördes i Svenska akademins ordlista 2015. Nu finns resultatet att läsa i samlingen Psykologiska rapporter från Lund på vår webbplats.

Hen. Bakgrund, attityder och användande (PDF)
Psykologiska rapporter från Lund
Anna Lindqvist – Lunds universitets forskningsportal

 

Sammanfattning

År 2015 infördes det könsneutrala pronomenet hen i Svenska akademins ordlista efter en känslomässig allmän debatt om ordet, dess innebörd och möjliga konsekvenser.

Hösten 2015 genomförde vi en större enkätundersökning som besvarades av 1308 personer registrerade i Enkätfabrikens deltagarpanel. Enkäten presenterades som en studie om attityder i aktuella frågor, till exempel attityder till jämställdhet och det svenska språket. Enkäten innehöll frågor om attityder till och användande av det könsneutrala pronomenet hen. Till exempel ställdes frågor om hur ofta och i vilka situationer hen används, och vad deltagaren tycker om ordet. I enkäten fanns också mer generella frågor om jämställdhet och språk. 

I den här rapporten beskrivs först hur språk och jämställdhet är relaterade till varandra och hur språk antas kunna påverka uppfattningar om kön. Vi beskriver också specifikt hur införandet av hen gick till. Efter det följer resultat från enkäten. 

Studien är en del av ett större projekt vars huvudsakliga syfte är att studera attityder till och kognitiva effekter av det könsneutrala pronomenet hen. Andra studier i projektet inkluderar experimentella laboratoriestudier med ögonrörelsemätningar, enkät-experiment samt en uppföljande enkät till denna, för att studera förändringar över tid. Projektet är ett samarbete mellan de psykologiska institutionerna vid Stockholms, Lunds och Göteborgs universitet och har sin hemvist vid Stockholms universitet. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet (DNR: 2014-1150) under perioden 2015-2018