Bakgrund
Bibliotekets huvuduppdrag är att ge alla medborgare fri tillgång till information och kunskap för att verka för fri åsiktsbildning och utveckling av det demokratiska samhället. Det har visat sig att bibliotekspersonal i hög grad upplever bibliotekens förändrade roll, de många nya arbetsuppgifter kopplade till ökad digitalisering, globalisering och teknikstress som stressfaktorer i arbetet. Dessa faktorer har också identifierats som problem i internationell forskning och indikerar en utmaning för framtidens bibliotek såväl i Sverige som internationellt.
Målet var att studien skulle leda till en mer hållbar och motståndskraftig biblioteksorganisation samt en bättre arbetsmiljö och ett högre välmående för personalen, samtidigt som det skulle generera ny vetenskaplig kunskap för bibliotekssamhället, nationellt såväl som internationellt.
Studiens genomförande
Studien genomfördes med hjälp av worskhops och seminarier där bibliotekspersonalen deltog. Under hela studien tog man avstamp i fyra centrala teman; tillit, hantering av stress, osäkerhet och gruppdynamik. Dessa teman har koppling till hur både organisation och medarbetare kan bli mer motståndskraftiga mot stress, hantera osäkerhet och förändringsarbete. Stor vikt lades även vid att bilbiotektpersonalen kände engagemang och delaktighet under studiens gång.
Resultatet
Studien, som mynnat ut i publikationen The resilient public library: Understand and reflect on own practice” pekar på främst tre forskningsinsikter:
- En viktig aspekt av ett skräddarsytt utbildningsprogram ligger i förmågan att få de anställda att gemensamt diskutera och reflektera över sina egna roller och situationer, som då blir lättare att informera ledning om.
- Insikt och kunskap om personlig och organisatorisk resiliens är kopplat till tillit mellan medarbetare och ledning, en större förmåga att hantera stress och osäkerhet, stark känsla för delaktighet på arbetsplatsen, högre effektivitet i arbetsrollen samt en högre personlig resiliens och ett större engagemang för arbetet.
- Användning av karaktärsstyrkor (som innebär att vi identifierar medarbetarnas toppstyrkor t.ex. nyfikenhet, kreativitet, vänlighet och tacksamhet) och strategiskt använder dem i det dagliga arbetet relaterar till god effekt på prestation och engagemang.
Dessutom belyser studien betydelsen av att ledningen tar till vara på medarbetarnas nyvunna insikter för att skapa positiva förändringar i organisationen. Ett skräddarsytt utbildningsprogram främjade både medarbetarnas och organisationens resilens.
FAKTA:
Projektet som genomförts av forskarnätverket CLOO har skett i samarbete mellan forskare vid Institutionen för psykologi och Institutionen för tjänstevetenskap vid Lunds universitet och finansierades av Region Skåne. ”Den hållbara arbetsplatsen” spinner delvis vidare på det tidigare projektet ”Den Hälsosamma arbetsplatsen” som rönt positiv uppmärksamhet inom biblioteksforskningen samt genererat nya frågeställningar. Publikationen ”The resilient public library: Understand and reflect on own practice” är författad av forskarna Magnus Lindén (institutionen för psykologi), Ulrika Westrup och Alina Lidén (Institutionen för tjänstevetenskap.