Varför sökte du till Beteendevetenskapliga programmet? 

– Av flertalet anledningar faktiskt. Dels för att jag läste samhällsvetenskap med en beteendeinriktning under gymnasiet, vilket jag verkligen uppskattade.  Under andra året på gymnasiet valde jag att titta igenom Lunds universitets kandidatexamens katalog och fastnade direkt för Beteendevetenskap. Dels för att jag då fick möjligheten att fördjupa mig och ta min kandidat inom antingen sociologi eller psykologi, men också för att programmet till största del handlar om att förstå mänskligt beteende och varför vi agerar som vi gör i olika situationer, vilket är något jag tycker är både viktigt och intressant att förstå. Jag valde också programmet utifrån att man har stor möjlighet att forma det som man själv önskar. Under tredje och femte terminen har man möjlighet att välja en fördjupningskurs inom sitt valda huvudområde, vilket ger en möjlighet att fördjupa och specialisera sig på det man brinner för. 

Vad hade du för förväntningar på utbildningen, och levde utbildningen upp till dessa? 

– Jag förväntade mig att en stor vikt av utbildningen skulle grunda sig i en övergripande förståelse av mänskligt beteende. Vilket jag verkligen tycker att utbildningen levt upp till. En sak som överraskat mig positivt är bredden i utbildningen, framförallt under första året där man läser en beteendevetenskaplig grundkurs på 60 högskolepoäng. Där läser samtliga studenter pedagogik, psykologi, sociologi och vetenskaplig metod. Detta upplevde jag hjälpte mycket inför kommande terminer då man har skaffat sig en grundläggande förståelse, och somliga av teorierna och begreppen är återkommande under programmet. En sak som är anmärkningsvärt att notera är att det är mycket betoning på läsning av kurslitteratur vilket för min del var en stor kontrast i jämförelse med gymnasiet. Tempot är definitivt högre än under gymnasiet, vilket märks inte minst sett till läsningen, däremot upplevde jag att första året var en mjukstart där man hann anpassa sig och komma in i pluggtempot. Mina förväntningar som jag hade med mig inför starten har inte gjort mig besviken. 

Vad har varit roligast på din utbildning än så länge? 

– Definitivt alla härliga människor man lär känna på programmet, inte minst under första månaden där man har något som kallas “nollning” vilket är en period för att lära känna sin klass. Under nollningen har man i princip roliga aktiviteter konstant under en månads tid, vilket är intensivt men väldigt uppskattat av samtliga. Som jag nämnde tidigare uppskattar jag också flexibiliteten i programmet där du får möjligheten att läsa kurser som du är intresserad av och kan tänka dig jobba med i framtiden. Också att man under sin femte termin får möjlighet att göra antingen ett utbyte eller en praktiktermin, där jag har valt utbyte vilket jag är oerhört taggad på. Men överlag själva studierna tycker jag har varit väldigt intressanta vilket också gör det betydligt mindre ansträngande när man studerar. Om man är intresserad av mänskligt beteende, ledarskap, psykologi eller sociologi rent allmänt är detta ett program som kommer passa perfekt då man får fördjupa sina kunskaper inom detta. 

Vad har varit svårast? 

– Svåraste för min del främst i början var att anpassa sig till läsningen. Under en delkurs kan man ha omkring 2-5 böcker som ska läsas och som senare kommer att tentas av. Eftersom vi har omkring 2-3 föreläsningar i veckan ligger stort ansvar på självstudier. Så även fast man inte har föreläsningar krävs det att man sitter och läser x-antal timmar i veckan för att inte hamna efter i plugget. En stor del av kurslitteraturen är även på engelska vilket även det kan vara något utmanande men något som man efter hand vänjer sig vid. I flertalet av kurserna har man även seminarium enstaka tillfällen i veckan där man sitter i mindre grupper och muntligt redovisar något man i grupp genomfört. Detta kunde kännas läskigt när man inte var van vid det, men återigen upplevde jag att det var något man anpassade sig till relativt snabbt, dessutom en bra färdighet att behärska. 

Hur ser en vanlig studiedag ut? 

– En vanlig vecka brukar bestå av ungefär tre föreläsningar. I somliga kurser har man färre föreläsningar men istället ett seminarium som genomförs i mindre grupper. Jag brukar försöka vara på campus runt tio om jag inte har någon föreläsning och sedan brukar jag läsa till omkring 15- eller 16-tiden. Däremot är detta något som varierar under terminens gång. I början av en kurs är det ofta ett lägre tempo, då brukar jag försöka att läsa en del utanför föreläsningar för att inte halka efter i tempot. Under tentaperioden tenderar plugget att bli något mer intensivt. Eftersom att man inte har föreläsningar varje dag så har man otroligt stor möjlighet att lägga upp studierna efter egna förutsättningar och behov. Inför tentaperioder exempelvis brukar jag studera mer intensivt, oftast med en kurskompis där man ägnar stor tid till att sammanfatta materialet som gåtts igenom och diskutera för att öka förståelsen. Jag vet att somliga studenter inte lägger lika stor vikt vid läsningen utan istället går igenom och besvarar ex-tentor. Därför handlar det till stor del om att lägga upp plugget utifrån vad som fungerar bäst för en själv. För egen del är läsningen vital för att jag ska kunna förstå materialet därför lägger jag en stor del på detta. Jag skulle även påstå att diskutera föreläsningar och kurslitteratur är ett viktigt och bra sätt att öka sin egen förståelse. 

Har du några råd eller tips till blivande studenter som funderar på att söka till Beteendevetenskapliga programmet? 

– Ett generellt tips är att läsa något som du genuint är intresserad av. Om man ska ha orken och motivationen att studera en kandidat på tre år så anser jag det viktigt att du läser något som verkligen intresserar dig. Ett annat tips är att i början av programmet försöka hitta din egen studieteknik som är effektiv och fungerar för dig. För vissa är föreläsningarna gynnsamma, medan andra prioriterar läsningen eller extentor, oavsett är det viktigt att man hittar sin egen teknik som fungerar. Något som hjälpt mig väldigt mycket är att studera med andra studenter som har liknande ambitioner som mig själv då man kan få bra utbyte av varandra. Att studera med andra främst under tentaperioder är något som kan underlätta studierna mycket, inte minst när det känns extra tungt. För att få en rolig studietid är nollningarna väldigt kul att medverka på. Min nollningen hösten 2022 är något av det roligaste jag gjort, kompisarna som jag träffade där är människor som jag fortfarande umgås mycket med. Under andra året var jag fadder under nollningen för att göra studietiden för de nya studenterna på programmet till bästa tänkbara. Detta var också en väldigt kul period då man kom sin egna kass närmre men också fick möjligheten att lära känna nya studenter. Om man vill engagera sig utanför programmet finns det även en rad olika nationer att gå med i för att öka sin gemenskap i Lund. Jag tycker även det är en bra idé att engagera sig i programföreningen för att få en gemenskap med studenter som läser andra terminer. Själv sitter jag som utbildningsansvarig i kvalité- och karriärutskottet med en annan student vilket hittills varit en oerhört rolig upplevelse. Dels anordnas en hel del aktiviteter utanför studierna men främst att du får möjlighet att lära känna andra studenter på programmet, genom sittningar, cykelfester, utgångar och liknande.