I forskningsprojektet Välbefinnande i Skolan (ViS), studerar vi olika aspekter av mental hälsa hos skolelever både i ett tvärsnittsperspektiv och longitudinellt perspektiv.

Försämrad psykisk hälsa hos barn och ungdomar har rapporterats i många industrialiserade länder. Olika orsaker har identifierats såsom social och ekonomisk förändring genom informationsteknologi, global informationsspridning och osäker arbetsmarknad som delvis förklarar den ökade stressen hos barn och ungdomar.

Forskningen understryker betydelsen av interventionsprogram som hjälper barn och ungdomar att utveckla copingmekanismer, självkänsla och adaptiva mindsets. Samtidigt är det också viktigt att studera unga med god psykisk hälsa för att identifiera framgångsfaktorer som kan förklara vad som hjälpt dem till en positiv utveckling.

I forskningsprojektet Välbefinnande i Skolan (ViS), studerar vi olika aspekter av mental hälsa hos skolelever både i ett tvärsnittsperspektiv och longitudinellt perspektiv. Vi avser också att implementera och utvärdera olika interventioner utifrån positiv psykologi (PPIs). En översikt över de olika delprojekten presenteras i figur 1.

Guldstreck

Den nuvarande forskargruppen består av docent Daiva Daukantaitė, docent Eva Hoff och två doktorander: Mia Maurer och Frida Rydqvist.

Guldstreck

Delprojekt

Projektet består av två aktiva delprojekt:

  • Ungdomars personliga utveckling i relation till välmående (Mia Maurers doktorandprojekt)
  • Exekutiva funktioner och välmående hos barn och ungdomar (Frida Rydqvists doktorandprojekt)

Två andra delprojekt håller på att utvecklas. För dessa delprojekt kommer vi kartlägga pedagogers och hälsoteams erfarenheter och perspektiv på att främja studenters välbefinnande (med olika exekutiva profiler).

  • Metoder för pedagoger för att främja ungdomars personliga utveckling och välbefinnande
  • Metoder för att stötta skolor för att främja elever med exekutiva nedsättningar

Vi kommer också utveckla manualer för pedagoger för att de ska kunna undervisa om psykisk hälsa hos skolelever samt manualer för specialpedagoger kring att bygga trygga och motiverande skolmiljöer där elevers personliga utveckling främjas. Denna typ av åtgärder kan öka elevers beteendemässiga, kognitiva och emotionella engagemang och genom detta deras akademiska prestationer. För dessa två delprojekt söker vi finansiering och samarbete med lärare, skolor och lärarutbildningen i Lund och Malmö.

Ungdomars personliga utveckling i relation till välmående

Mia Maurers delprojekt undersöker mentala hälsoprofiler – en kombination av välbefinnandemått, depressiva och stressymptom – hos gymnasieelever i Sverige både krossektionellt och under tre års tid. Hon utforskar också hur dessa profiler är relaterade till sensitivitet, grundläggande psykologiska behov, och självmedkänsla. Dessutom ska Mia Maurer implementera och utvärdera en välmående intervention för gymnasieungdomar (16-19 år). Hon kommer att testa en modell kring ”personlig utveckling och välbefinnande”. Mia kommer att genomföra en intervention och se om den ökar den psykiska hälsan på grund av förändringar i elevers grundläggande behov, mentalisering, autenticitet och självmedkänsla.

Istället för att titta på förändring av välbefinnandekomponenter separat, kommer hon undersöka deras samvariation och hur förändring sker över tid. Mia Maurers modell baseras på Carl Rogers integrerande metateori ”Organismic Valuing Theory” (1961), som gör det möjligt för ett holistiskt perspektiv på personlig utveckling och välbefinnande (Maurer & Daukantaitė, 2020).

Exekutiva funktioner och välmående hos barn och ungdomar

Frida Rydqvists doktorandprojekt fokuserar på exekutiva funktioner (EF) – de självreglerande kognitiva processer som sker över tid och hjälper individer att uppnå sina mål (Barkley, 2012). Från ett tvärsnittperspektiv kommer hon att undersöka hur elevers exekutiva funktioner (mätt med självskattningsskalan Behavior Rating Inventory of Executive Function, BRIEF-2; Gioia, Isquith, Guy & Kensworthy, 2015]) är relaterat till olika aspekter av välbefinnande (13-15 år). Från ett longitudinellt perspektiv, kommer hon att studera huruvida högstadieelevers exekutiva funktioner förändras och hur dessa förändringar är relaterade till förändringar i psykisk hälsa.

I Rydqvists projekt kommer hon också validera och standardisera BRIEF2 i både kliniska och icke-kliniska stickprov (6-19 år). Standardiseringen av BRIEF2 i det kliniska stickprovet ingår barn och ungdomar som har olika former av diagnoser. Den kliniska datainsamlingen kommer att genomföras tillsammans med klinisk neuropsykolog Pia Tallberg och psykiater och docent Peik Gustavsson på Barn och ungdomspsykiatriska avdelningen vid Lunds universitet. Genom dessa olika ansatser, kommer vi fördjupa kunskapen om hur elevers exekutiva funktioner och emotionsreglering har samband med olika typer av mentala hälsoprofiler.