Vill du berätta lite om din utbildningsbakgrund och tidigare arbetslivserfarenhet?
- Jag är socionom med grundläggande psykoterapiutbildning. Jag har också läst fristående kurser i psykologi och kriminologi. Jag har arbetat inom socialtjänst med både utredning och behandling, som skolkurator och på behandlingshem som familjeterapeut. 

Varför sökte du till psykoterapeutprogrammet?
- Jag har velat läsa på programmet så länge jag kan minnas. Jag hittade nyligen ett introduktionsbrev som jag skrev då jag påbörjade utbildningen till socionom 1993, där jag beskrev att jag ämnade läsa vidare till psykoterapeut efter utbildningen. Och här är jag nu, 30 år senare. Kul!

Vad hade du för förväntningar på utbildningen, och levde utbildningen upp till dessa förväntningar?
- Jag hade nog inga direkta förväntningar på programmet mer än att jag skulle få lära mig mer och träffa nya människor. Och det har jag verkligen gjort. 

Vad har varit roligast/det bästa med utbildningen?
- Att få massor av ny teoretisk kunskap, lyssna på intressanta föreläsningar, förfina det terapeutiska hantverket samt knyta kontakter med kollegor på fältet. 

Vad har varit mindre bra/utmanande/svårt med utbildningen?
- Utbildningen drog igång under pandemin vilket gjorde att vi var begränsade till digitala träffar inledningsvis. Det har varit utmanande att hitta tid till att läsa och jag har kämpat med dåligt samvete gentemot min man som fått dra ett tyngre lass med familjepusslet då jag ibland behövt studera kvällar och helger. 

Under utbildningstiden så ska den studerande arbeta minst 25 % av heltid och i sin yrkesverksamhet ha haft ett pågående arbete med psykoterapi. Hur har det varit att kombinera studier och arbete på detta vis?
- Det har varit utmanande att arbeta i flera parallella spår. De teoretiska blocken, patientarbetet i handledningsgrupperna och det vanliga arbetet som ska pågå samtidigt. Samt lite egenterapi på det också :) Puh! En utmaning som verkligen har krävt sin struktur och planering. Samtidigt har det gjort mig uppmärksam på att jag har en större kapacitet än vad jag trodde och att det verkligen går att uträtta mycket med hjälp av rätt struktur och noggrann planering. 

Vad skulle du säga till någon som just nu funderar på att ansöka till psykoterapeutprogrammet? Har du några råd eller tips? Vad ska man tänka på? 
- Ansök, det är en otroligt spännande och lärorik utbildning. Skapa tidigt en struktur för dina studier, avsätt tid regelbundet för att läsa - inte bara när du måste. Delta på föreläsningar och umgås med dina kursare. Det är ett fint tillfälle för att knyta nya vänskapsband och utveckla ditt professionella nätverk. 

Nu är du snart klar med utbildningen. Hur går dina tankar om framtiden?
- Jag har fått upp ögonen för flertalet nya områden inom psykoterapi som jag önskar fördjupa mig mer inom. Jag har sneglat lite mot mastersprogrammet i sexologi vid Malmö universitet också, men nu blir det i alla fall först en paus. Arbetsmässigt har jag det redan väldigt bra som egenföretagare med privat mottagning. Det innebär frihet att kunna styra min tid och arbeta med det som intresserar mig mest samt att kunna delta på konferenser och vidareutbildningar på olika ställen i världen hyfsat frekvent. Ett perfekt sätt att kombinera två intressen, lusten att lära och att resa. 

På vilket sätt tror du att du kommer att ha användning av det som du lärt dig på utbildningen i arbetslivet?
- En av fördelarna med en yrkesfördjupning av detta slag, där patientarbete och handledning är en stor och viktig del av utbildningen, är att man fortlöpande under hela utbildningens gång implementerar och praktiserar förvärvade kunskaper kontinuerligt. Detta påverkar, förändrar och förfinar, samtliga processer i arbetet, dvs diagnostik, bedömning och behandling. Jag har fått en bredare kunskapsbas att utgå ifrån, kan identifiera fler psykiatriska tillstånd, stundtals göra snabbare bedömningar och känner mig mer kompetent och trygg med att behandla mer komplexa tillstånd.