Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Möt en student på Psykoterapeutprogrammet: Caroline Alvek

Vill du berätta lite om din utbildningsbakgrund och tidigare arbetslivserfarenhet?
- Jag har jobbat som psykolog på en allmänpsykiatrisk mottagning sedan jag blev klar psykolog för 10 år sedan. Jag har arbetat en del med utredning med frågeställningar om personlighetssyndrom och neuropsykiatrisk problematik men främst med psykoterapi. Från psykologprogrammet har jag med mig utbildning i både PDT och KBT, men det har varit arbete med PDT som jag har fokuserat på. 

Varför sökte du till psykoterapeutprogrammet?
- Jag önskade fördjupa mig i psykoterapeutiska metoder. Redan när jag gick psykologprogrammet förstod jag att det var psykoterapi som jag ville jobba med och hade önskningar om att på sikt söka till psykoterapeutprogrammet. Min handledare under PTP:n, som jag fortsatte att få handledning av under flera år, är själv psykoterapeut och uppmuntrade mig aktivt i min ambition. Under årens gång har jag haft ett antal kollegor som läst på psykoterapeutprogrammet vilket också bidragit till att hålla drömmen vid liv. För tre år sedan kände jag att jag var i fas i livet, både professionellt och privat, då jag var redo för det åtagande som psykoterapeutprogrammet ju ändå är. 

Vad hade du för förväntningar på utbildningen, och levde utbildningen upp till dessa förväntningar?
- Inför programstart hade jag förväntningar om att få fördjupa mig i psykodynamisk teori, få tid för reflektion och öva färdigheter som skulle kunna göra mig till en skickligare terapeut. Jag tycker att jag under utbildning fått ökad kunskap om faktorer av särskild betydelse hos patienterna, en ökad medvetenhet om mina egna inre processer, ett utvecklat språk för det arbete jag gör och tillgång till ett bredare spektrum av interventioner. 

Vad har varit roligast/det bästa med utbildningen?
- Det roligaste har varit att åter igen få fokusera på teori men att få göra det i relation till det egna kliniska arbetet vilket gjort kunskapen praktisk. Att få träffa andra med psykoterapeutiskt intresse från olika arbetsplatser och organisationer har också varit mycket värdefullt och bidragit till min kunskapsutveckling. 

Vad har varit mindre bra/utmanande/svårt med utbildningen?
- Så som psykoterapeutprogrammet nu ser ut så lär man sig flera olika terapimodeller med skilda teoretiska begrepp och förhållningssätt. Ibland har jag känt att mer generell psykodynamisk teori fått stå tillbaka till förmån för de olika modellerna. Samtidigt föreställer jag mig att kunskapen vi får om olika modeller gör oss mer relevanta på arbetsmarknaden, inte minst då flera utav dem varit korttidsmodeller. Att integrera de olika modellerna med varandra och med mitt befintliga sätt att arbeta har varit en utmaning och stundtals gjort att jag känt mig vilsen. Men under terminen som gått har jag börjat kunna göra en helhet av det jag fått med mig under programmet.

Under utbildningstiden så ska den studerande arbeta minst 25 % av heltid och i sin yrkesverksamhet ha haft ett pågående arbete med psykoterapi. Hur har det varit att kombinera studier och arbete på detta vis?
- Under studierna har jag jobbat 50 %. Utmaningen har legat i splittringen; att ha två scheman och organisationer att förhålla sig till har kunnat vara en belastning för de exekutiva förmågorna men också ingett en känsla av att vara otillräcklig i relation till två uppdrag. Jag har också upptäckt hur mycket osynligt arbete det finns på en arbetsplats som jag inte tänkt på och därför inte planerat för vilket lett till en del stress. Det roliga med att jobba parallellt är att man kan använda sin nya kunskap direkt samt relatera nya metoder till det pågående kliniska arbetet. 

Vad skulle du säga till någon som just nu funderar på att ansöka till psykoterapeutprogrammet? Har du några råd eller tips? Vad ska man tänka på? 
- För mig har det varit ett vinnande koncept att vara tjänstledig den beräknade tiden för studierna. Det har gjort att stressnivån varit hyfsat rimlig under utbildningen men också att jag haft tid för läsning och reflektion vilket gjort att jag verkligen kunnat ta till vara på utbildningen och den möjlighet till fördjupning som den är. 

Nu är du snart klar med utbildningen. Hur går dina tankar om framtiden?
- Det bli skönt att i min egen takt, utan prestationskrav och deadlines, få arbeta vidare med att integrera den kunskap jag tillägnat mig. Jag har under utbildningen också samlat på mig en lista med psykodynamisk litteratur som jag nu förhoppningsvis kommer att ha tid att titta på.  

På vilket sätt tror du att du kommer att ha användning av det som du lärt dig på utbildningen i arbetslivet?
- Jag har fått en ökad medvetenhet om mina egna reaktioner och hur jag kan använda dem. Det tänker jag kan göra mitt terapeutiska arbete mer produktivt men också mer skonsamt för mig själv då jag vet bättre var mina gränser är. Jag har även fått mer realistiska förväntningar på psykoterapins potential vilket jag tänker ökat min förmåga att härbärgera terapeutiska processer. Den aktuella forskningen som jag fått ta del av under utbildningen innebär att jag vet mer om forskningsstödet för psykoterapi generellt och PDT specifikt, och vilka faktorer som kan ha betydelse för ett positivt utfall av psykoterapi. Kunskapen har jag kunnat använda i kommunikation med både patienter och kollegor och kommer så klart fortsätta göra.

Studentporträtt

Namn: Caroline Alvek
Studerar: Psykoterapeutprogrammet, inriktning Psykodynamiskt orienterad psykoterapi

magnolia i området paradiset.foto