Studien
Nathaniel och hans forskarkollegor studerade fenomenet genom tre empiriska studier. I studie I och II undersökte teamet kopplingen mellan motivationsnivåer och deltagarroller i mobbning (både fysisk och online) i förhållande till ålder, kön och nationalitet. I studie III fokuserade de på föräldrarnas roll i barns motivation och dess inverkan på defensiva beteenden, med vissa observerade könsskillnader. Deltagarna i studien har varit barn i åldrarna 11-18 år.
Resultatet
Resultaten av studierna visar att autonom motivation är positivt kopplad till försvar och ingripande vid mobbning, medan kontrollerad motivation var kopplad till passivitet eller beteenden som stödjer mobbaren. Dessutom bekräftar resultaten att autonomistödjande föräldraskap är relaterat till positiv motivation och bättre psykisk hälsa bland unga människor. Forskning tyder på att barn som får autonom motivation under sin uppväxt har bättre förutsättningar att stå emot grupptryck både som barn och vuxna.
Begreppsförklaring
Autonom motivation är den som kommer inifrån oss själva. När vi agerar utifrån reflektion och våra egna tankar om rätt och fel. Kontrollerad motivation är när vi gör och agerar utifrån vad vi tror att andra vill att vi ska göra. Vi låter helt enkelt yttre faktorer eller andras idéer om rätt och fel styra våra handlingar.
I fallet med mobbning är det inte samma sak att försvara offren för att vi starkt identifierar oss med att hjälpa andra och för att försvarshandlingar är viktiga för oss (autonom motivation) som att försvara offren för att vi är rädda att bli straffade om vi inte ingriper, vi försöker undvika skuldkänslor eller vi är intresserade av att få någon materiell belöning (kontrollerad motivation).
Föräldraperspektivet
Ur ett föräldraperspektiv är det därför viktigt att stödja autonom motivation genom att få barnet att resonera kring sina handlingar. Du bör redan från tidig ålder stödja den motivation som kommer inifrån genom att prata med barnen om varför de gör si eller så, i stället för att tillrättavisa dem när de gör något olämpligt. På så sätt kommer barnet på sikt att få en mer genuin förståelse och egna insikter om vad som är rätt och fel, och i framtida situationer förhoppningsvis kunna ingripa när någon utsätts för mobbning eller liknande.
Nathaniel Oliver Iotti vill med sin avhandling också visa på vikten av att ha många vuxna närvarande i miljöer där barn vistas. De vuxna har en viktig roll som stödfunktion och kan föregå med gott exempel för att upprätthålla ett gott socialt klimat och visa barnen hur man beter sig mot varandra på ett schysst sätt.
I avhandlingen betonade Nathaniel Oliver Iotti även vikten av att fokusera på motivationsfaktorer för att främja elevernas förmåga att stödja offer för mobbning på olika nivåer. Stöd behöver inte alltid vara ett fysiskt ingripande när någon blir trakasserad utan kan också vara stöd och tröst efteråt. Forskning visar att mobbningsoffer som haft någon som tröstat dem har bättre psykisk hälsa än de som känt sig helt ensamma.
Nathaniel Oliver Iotti disputerade den 9 februari 2024 vid Institutionen för psykologi.
