Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Barns välbefinnade

Projektets syfte.

Det har kommit oroande rapporter under senare år om en försämring av barns psykiska hälsa. Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar utgör ett allt större problem och det krävs bättre förståelse för dess orsaker för att undvika allvarliga konsekvenser för såväl den enskilda individen som samhället i stort.

Föräldrarnas betydelse 

Föräldraskapets betydelse för barnets emotionella utveckling är central i aktuella diskussioner om vilka faktorer som kan förklara detta ökade inslag av psykisk ohälsa och problem bland barn. Men att skuldbelägga föräldrarna är ingen förklaring vi anammar. Vi behöver ökade kunskaper om hur barn tänker och känner kring saker och ting och vilka aspekter av föräldrakvalité som resulterar i en optimal utveckling.

Försöka förstå olika problem 

Huvudsyftet med detta projekt är att förstå hur ångestrelaterade problem som oro, dåligt självförtroende, tillbakadragenhet och somatiska symptom, såsom magont och huvudvärk, utvecklas när barn närmar sig och går in i, puberteten. Det är känt sedan tidigare att de flesta ångestrelaterade problem som debuterar före 11-års ålder riskerar att bli bestående. Forskning visar även att dessa typer av problem kan öka i styrka under puberteten och vi vill undersöka vilka faktorer som kan bidra till, respektive förebygga detta.

Förälder – barn, dubbelriktad relation 

I tidigare forskning har man oftast försökt förstå barns svårigheter att reglera sina känslor utifrån enkelriktade modeller av påverkan från förälder till barn. Vår utgångspunkt är istället att relationen mellan föräldern och barnet är dubbelriktad och att utveckling över tid innebär ömsesidiga förändringar i båda parters sätt att tänka kring varandra.