Komplexa resultat i stor svensk psykoterapistudie på paniksyndrom

Foto av kvinna med utsuddat ansikte.

Under de senaste tolv åren har forskare från bland annat institutionen för psykologi genomfört en stor psykoterapistudie och innan jul publicerades utfallet i tidskriften Psychotherapy and Psychosomatics.

Nedan berättar två av författarna, Thomas Nilsson och Martin Svensson, om studien:

Komplexa resultat när preferens undersökts i stor svensk psykoterapistudie på paniksyndrom

Psykoterapi där hänsyn tas till patienternas preferens har visat sig leda till en bättre terapeutisk process, färre avhopp och i förlängningen bättre resultat. Främst har val av behandlingsform (oftast medicin eller KBT) samt format (ex. individuell eller grupp) undersökts i tidigare studier. I den nyligen publicerade studien undersöktes val av psykoterapiform. Psykoterapistudien är den första någonsin med en dubbel-randomiserad preferens design, det vill säga att slumpen fördelar hälften av patienterna till att få välja sin behandling medan den andra halvan randomiseras/lottas direkt till endera av de två behandlingarna.

Studien genomfördes med hjälp av 45 terapeuter inom primärvård, ungdomsmottagning samt psykiatri i Halland, Skåne och Småland mellan 2011 och 2019. De 217 patienter som deltog fick antingen en speciell form av korttids-KBT (Panic Control Treatment) eller –PDT (Panic Focused Psychodynamic Psychotherapy) för sitt paniksyndrom. Studien var generös i sina inklusionskriterier så psykiatrisk samsjuklighet, tidigare erfarenhet av psykoterapi samt pågående medicinering var i de allra flesta fallen inget hinder för deltagande. 

En av huvudhypoteserna i studien var att de deltagare som fick välja sin behandling skulle få ett bättre resultat, som en effekt av att fler patienter skulle få en behandling som passade och fungerade väl för dem och därmed ge ett bättre resultat på gruppnivå. Detta visade sig inte stämma. I alla fall inte för båda behandlingarna. För de som fick KBT (lottad eller självvald) gick det bäst för den randomiserade gruppen medan det för de som fick PDT gick bäst för den gruppen som valde. Vad detta beror på är oklart i nuläget, det kan till exempel bero på någon form av selektionseffekt där den ena gruppen bestod av mera svårbehandlade patienter, eller att självvalsmaterial på något sätt inte fungerat för att optimera valet mellan dessa båda behandlingar.

Studiens primära utfallsmått var Panic Disorder Severity Scale (PDSS) som består av sju frågor angående allvarlighetsgrad av paniksyndrom och dess konsekvenser. Sammanlagd poäng går från 0 – 28. Högre poäng anger mer besvär. Båda behandlingarna hade stora effekter på paniksyndrom vid avslutad behandling jämfört med kontrollgruppen. De patienter som gick i KBT hade signifikant mindre symptom/besvär av panik vid behandlingsavslut jämfört med PDT medan de patienter som gick i PDT förbättrades signifikant under uppföljningstiden jämfört med KBT.

Andelen deltagare som uppnådde en klinisk signifikant respons (dvs. ≥40 % minskning från poängen före behandlingen) vid avslut av behandling och vid 24-månadersuppföljningen var enligt följande: Randomiserad-KBT = 63,0 och 69,6 %; Randomiserad-PFPP = 32,7 och 65,3 %; Självvald-KBT = 56,8 och 61,4 %; och Självvald-PDT = 46,3 och 75,9 %.

Andelen deltagare som var helt eller närapå symptomfria mätt med PDSS (totalpoäng ≤5) vid 24-månadersuppföljningen var enligt följande: Randomiserad-KBT = 49,1%; Randomiserad-PDT = 38,2%; Självvald-KBT = 40,8%; och Självvald-PDT = 55,0%.

Kanske mest förvånande enligt forskarna var att två så pass korta interventioner, 12 veckors intensiv KBT eller PDT, hade så stora och goda effekter vid uppföljningen två år efter behandling. Korttidsterapi har många gånger ifrågasatts just utifrån att det inte skulle vara en tillräcklig dos terapi och att resultaten därför inte skulle vara bestående för de som går i behandlingarna. I denna omfattande studie, på 217 patienter, så var resultaten bra vid avslutad behandling och antingen bestående eller bättre vid två år efter avslut. Vilket också gällde för sekundära utfallsmått som depression och allmän funktionsförmåga i livet.

Panic focused psychodynamic psychotherapy versus panic control treatment for panic disorder: A doubly randomised controlled preference trial - Lunds universitets forskningsportal

Thomas Nilsson - Lunds universitets forskningsportal

Martin Svensson - Lunds universitets forskningsportal

Martin Svensson disputerar vid institutionen för psykologi den 12 mars.

Martin Svensson: “Preference Effects in the Treatment of Panic Disorder” - Kalendarium