Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Språkets makt, parapsykologi och psychobabble

3-5 maj arrangeras PS19 i Lund, Sveriges största kongress för psykologstudenter och PTP-psykologer.

Självklart kommer forskare från Institutionen för psykologi vara på plats och prata om några av våra forskningsområden:  


Eva Tideman

Språkets betydelse och språkets makt, från vaggan till graven

Vilken makt har språket över människors psykiska hälsa?
”Ju äldre jag blir desto mer misstror jag staplar och statistik” skrev Tomas Tranströmer 1989 i Psykologtidningen. Eva håller helt med om det och tillägger att: ”Ju längre jag har arbetat desto mer inser jag språkets betydelse för psykisk hälsa, skolframgång och livskvalitet”.

Eva Tideman - Lunds universitets forskningsportal

 

Etzel Cardeña

Experimentella bevis för parapsykologiska fenomen

Föreläsningens titel är baserad på en artikel Etzel just publicerade i American Psychological Associations viktigaste vetenskapliga tidskrift, the American Psychologist. Titeln är ”The experimental evidence for parapsychological phenomena" och i den redogör han för kumulativa analyser (meta-analyser) från mer än tio olika forskningsparadigm kring dessa fenomen (sanndrömmar, telepati osv.), vilka alla stödjer hypotesen att psi-fenomen manifesteras i statistiskt signifikanta nivåer under kontrollerade experiment. Han svarar även på kritiken kring detta område.

Etzel Cardeña - Lunds universitets forskningsportal

 

Tove Lundberg

Psychobabble i vardag, vård och vetenskap

Utgångspunkten i Tove Lundbers föreläsning om “psychobabble”  är att utifrån ett maktkritiskt och diskursivt perspektiv på psykologi fundera, tillsammans med åhörarna, över frågor som: Hur kan psykologi och psykologiskt språk ses som disciplinerande? Hur använder sig gemene personer av psykologi och psykologiska termer i sin vardag? Vilka möjligheter öppnar och stänger psykologiskt språk eller "psychobabble" i vardag, vård och vetenskap?

 

PS19 (Nytt fönster)