Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Hälsoångest – Ett växande problem bland unga vuxna?

Amanda Kosic och Peo Lindholm gjorde en metastudie om hälsoångest – oro och upptagenhet med allvarlig sjukdom – som kandidatuppsats. Uppsatsen ledde till nya samarbeten och utgjorde grunden för ett mer omfattande arbete som nyligen publicerades i Journal of Anxiety Disorders. 

Peo Lindholm o Amanda Kosic

Peo Lindholm och Amanda Kosic. Foto: Privat

Den slutgiltiga artikeln med titeln “Three decades of increase in health anxiety: Systematic review and meta-analysis of birth cohort changes in university student samples from 1985 to 2017” skrevs tillsammans med Kajsa Järvholm vid Institutionen för psykologi vid Lunds Universitet, samt Erik Hedman-Lagerlöf och Erland Axelsson vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. 

Nedan berättar Amanda och Peo själva om arbetet med uppsatsen. 

Bakgrund 
Själva upprinnelsen till artikeln är vår kandidatuppsats, där vi efter en del diskussion valde att skriva en uppsats om ämnet hälsoångest. Då för att vi från början i grund och botten var nyfikna på om det gick att se en ökning av hälsoångest generellt i samhället. Tankarna och diskussionerna kretsade t.ex. kring att internet de senaste trettio åren bidragit med nästintill oändliga möjligheter till självdiagnostik, samt att neuroticism i allmänhet sägs ha ökat över tid. Vår initiala uppfattning och hypotes var att det i rimlighetens namn även borde gå att se en ökning av hälsoångest. 

Redan i researchfasen av vår kandidatuppsats kom vi i kontakt med forskaren Erland Axelsson på Karolinska institutet. Då genom att vi helt enkelt mailade och ställde en del frågor om ämnet, samt berättade vad vi höll på med. Erland som är en auktoritet på området hälsoångest blev genast mycket engagerad i vårt projekt, och vi vågar nog påstå att ett nära samarbete med Erland på KI påbörjades bara några veckor in i arbetet med kandidatuppsatsen. Självklart även då i samarbete med vår handledare Kajsa Järvholm på Institutionen för psykologi vid LU. Den metastudie om hälsoångest som vi valde att göra som kandidatuppsats har sedan utgjort grunden för den artikel vi ser publicerad idag. Arbetet med en mer utförlig litteratursökning, analys och vetenskaplig text fortsatte med andra ord efter examen från beteendevetenskapligt program. Erland Axelsson har handlett och stått för en stor del av arbetet. Även Erik Hedman-Lagerlöf (KI) och vår före detta handledare Kajsa Järvholm (LU) har bistått med sin expertis.          

Vad handlar artikeln om?
Artikeln som publicerats undersöker om den generella nivån av hälsoångest ökat bland universitetsstudenter under de senaste tre decennierna. Med hälsoångest syftar vi på en rädsla för, eller upptagenhet med, att ha eller utveckla en allvarlig sjukdom där vanliga diagnoser vid kliniskt signifikant hälsoångest är hypokondri, kroppssyndrom och sjukdomsångest. Vi vill dock poängtera att det inte finns någon skarp gräns mellan normal och patologisk oro för sjukdom. Graden av hälsoångest varierar istället på en glidande skala, både inom och mellan individer. Att de generella nivåerna av hälsoångest skulle ha ökat är något som det länge spekulerats om bland ledande forskare på området, men något som aldrig tidigare undersökts i denna omfattning eller detta format.

Hur har ni genomfört undersökningen?
Undersökningen utgörs av en systematisk översikt och metaanalys av hälsoångestestimat från urval av västerländska universitetsstudenter mellan åren 1985 och 2017, där 68 studier innefattande 22 413 universitetsstudenter inkluderats i analysen. Artikeln kan sägas vara en vidareutveckling av kandidatuppsatsen och bygger delvis på data från denna, men skiljer sig i den mån att en stor mängd data tillkommit samt att fler och starkare analysmetoder använts. Undersökningen genomfördes tillsammans med tidigare nämnda kollegor och forskare, där vi (Amanda och Peo) främst var delaktiga i utformandet av studiens design och insamlingen av data, men även deltog i godkännandet av det slutgiltiga manuset.

Vad innebär resultaten inom forskarvärlden?
Resultatet i studien ger stöd åt hypotesen att hälsoångestnivån hos universitetsstudenter skulle ha ökat under de senaste tre decennierna. En ökning som emellertid inte kunde kopplas till introduktionen av internet. Vi vill dock passa på att lyfta ett varningens finger här. Trots studiens många styrkor, har metoden sina begränsningar och det är viktigt att inte dra alltför stora slutsatser vid tolkning av resultaten. Om möjligt bör framtida studier på området fokusera på att reducera osäkerheter i metoden och titta närmare på om resultaten sträcker sig till resterande delar av befolkningen.    

Vad har ni fått för feedback sen artikeln publicerades?
Enbart positiv feedback faktiskt. Det känns som en fjäder i hatten att Gordon J. G.  Asmundson var den första att citera artikeln, då i sin egen artikel relaterad till Covid-19. Gordon J. G Asmundson är för övrigt en kanadensisk psykolog och professor i psykologi vid Universitetet i Regina känd för sin forskning kring ångest, kronisk smärta och posttraumatisk stress. 

Kommer ni att fortsätta arbeta tillsammans och vad har ni för planer framöver?
För tillfället är vi båda upptagna på varsitt håll och har fullt upp. Amanda studerar på Psykologprogrammet vid Örebro Universitet och Peo studerar marknadsföringspsykologi och påverkan vid Lunds Universitet och Psykiatri vid Uppsala Universitet. “-Dock har vi inte stängt några dörrar inför framtiden, och visst hade det varit en dröm att fortsätta att forska. Men det ligger i så fall långt fram i tid, och vi har inga konkreta planer just nu. Vi har ett öppet sinne, och får se vad som dyker upp. Vi kan emellertid konstatera att vi haft ett fantastiskt bra samarbete, och skulle gärna arbeta ihop igen. “-Efter att tidigare ha vistats ett antal år i arbetslivet, så måste jag säga att Amanda fortfarande är en av de bästa kollegor jag haft”, säger Peo. Det har verkligen också varit en förmån att vara en del av det dream team som utkristalliserades i samband med att artikeln kom till. 

Förhoppningsvis kan våra erfarenheter även inspirera andra studenter, även om andra forskare lagt till en betydande mängd arbete här. För oss som egentligen från början bara hade tänkt skriva en kandidatuppsats, så har det varit en fantastisk resa. 

Three decades of increase in health anxiety: Systematic review and meta-analysis of birth cohort changes in university student samples from 1985 to 2017 – Lunds universitets forskningsportal


 

Senaste nyheter

2020-06-29

Han är den okända alumnen bakom den svenskamerikanska storfilmen "Midsommar"

Han är den okända alumnen bakom den svenskamerikanska storfilmen "Midsommar"
2020-06-12

Ska man betala barnen för bra betyg?

Ska man betala barnen för bra betyg?
2020-06-12

"Stor strukturell rasism även i Sverige"

"Stor strukturell rasism även i Sverige"
2020-06-10

Många gymnasister mår sämre till följd av distansundervisningen

Många gymnasister mår sämre till följd av distansundervisningen
2020-06-03

Föräldraskap i en pandemi – Vi vill veta hur du har det!

Föräldraskap i en pandemi – Vi vill veta hur du har det!

Institutionen för psykologi
Box 213, 221 00  LUND
Telefon: 046-222 00 00
webb [at] psy [dot] lu [dot] se


Om webbplatsen