Jag disputerade 2008 på en avhandling om stereotyphot (stereotype threat) i löneförhandlingar som sökte svara på frågan ”Varför begär kvinnor lägre lön än män i löneförhandlingar”.
Det har visat sig att kvinnor begär lägre lön än män i förhandlingar och att detta beror på att de upplever ”stereotyphot”. Stereotyphot kan uppstå när individer testas på en uppgift som de stereotyperas till att prestera dåligt på, utifrån ett gruppmedlemskap. Hundratals studier kring stereotyphot har visat att gruppmedlemmar då kan komma att prestera under sin förmåga.
Det finns en överlappning mellan könsstereotyper och stereotyper om förhandlare. En god förhandlare anses vara självhävdande, bestämd och rationell. Egenskaper som också anses vara stereotypt manliga. En dålig förhandlare anses eftergiven, känslosam och för relationsinriktad. Egenskaper som också anses stereotypt kvinnliga. Eftersom kvinnor stereotyperas som dåliga förhandlare kan de uppleva stereotyphot när de t ex förhandlar om sin lön.
Resultaten från mina avhandlingsstudier visar att kvinnor begär nästan 2000 kr mindre i månadslön än män under stereotyphot. Men också att könsskillnaden i lönekrav försvinner om stereotyphotet elimineras. Resultaten visade vidare att kvinnor sänker sin målsättning under stereotyphot vilket kan förklara att de sänker sina lönekrav. Dessutom självstereotyperar kvinnor under stereotyphot och beskriver sin egen personlighet som mer stereotypt kvinnlig än annars.
Efter disputationen har jag fortsatt att undersöka stereotyphot i olika former och jag har för avsikt att inleda ett projekt om medvetna och omedvetna kognitiva processer.