Kreativitet i dröm och verklighet

Ingegerd Carlsson 


Huvudsakliga intresseområden och forskning

Att vara eller inte vara kreativ, det är frågan!

Det finns flera frågor, såsom: Har varje människa möjlighet att vara nyskapande? Har nattens drömmar samband med vår kreativitet? Vilka omgivningar främjar vår kreativitet? Innebär verkligen nyskapande alltid något enbart gott? Dessa spörsmål är betydelsefulla både för individen och för samhället i stort, och utgör bakgrund till min forskning.

Studier av kreativitet ur flera perspektiv

Tidiga studier om kreativitet gjorde jag ur både genus-, personlighets-, och utvecklingsperspektiv, liksom även med neuropsykologiska frågeställningar. Genom att kombinera processinriktade implicita metoder som sedan många år utvecklats vid institutionen med neuropsykologisk metodik, studerade jag graden av lateralitet (att endera hjärnhalvan dominerar) i relation till kreativitetsnivå; till personlighetsaspekter; och även till tänkandet. Bland annat visade jag att försvarsmekanismerna är mer eller mindre lateraliserade, beroende på kreativitetsgrad.

Kreativa villkor på arbetsplatsen

Hur olika förhållanden på arbetsplatsen kan främja eller hindra nyskapandet kom i förgrunden mellan 2001 och 2005, då jag var forskare på Arbetslivsinstitutet. Vi tittade på betydelsen av bland annat ett kreativt arbetsplatsklimat och olika ledarskapsstilar för arbetsrelaterad känsla av sammanhang inom olika sektorer av human services, dvs. arbete med människor i till exempel vård och skola.
Nyligen, vid Lunds universitet, har jag medverkat i att initiera och utveckla ett EU-projekt om kreativitet i skolan (se projekt 5 nedan).

Kreativitet ur nya perspektiv

Pågående samt planerade projekt behandlar kreativitet främst ur individperspektiv men även ur socialpsykologiskt perspektiv. Intresset för drömsömnens och sömnens betydelse har samlat en grupp från institutionen för psykologi samt institutionen för klinisk neurofysiologi i Lund. I ett annat projekt tittar vi på emotionernas samband med nyskapandet. Om kreativa individer är mindre stereotypa i sitt tänkande undersöks i ett projekt, och i ett projekt vill vi fördjupa kunskapen om individer som har starka hinder för att använda sin skapande potential.


1. Kreativitet och medvetande

Studiet av kopplingen mellan kreativitet och REM-sömn, sömnens betydelse för vårt nyskapande, samt kreativitet ur kognitivt perspektiv.


Medarbetare:
Denise Cai,B.A., Dept. of Psychol.,UCSD, CA,USA,
Per Davidson, fil kand., Inst. f. psykologi, Lund,
Una Tellhed,PhD, Inst. f. psykologi, Lund,
Markus Jansson-Fröjmark, PhD., School of Law, Psychology and Social work, Örebro Univ.,
Sara Mednick, Associate Prof.,Dept. of Psychiatry, UCSD, CA,
Marianne Ors, MD., Dept. of Clin. Neurophysiol., Lund

Ny kunskap om samband mellan kreativitet och drömsömnen / dröminnehållet; mellan kreativitet och sömnen; liksom om kreativitet ur ett medvetet / omedvetet kognitivt perspektiv, är övergripande mål för projektet.
Det är ganska uppenbart att våra nattliga drömmar inte kan betecknas som kreativa produkter, eftersom egentligt nyskapande innebär både nya och användbara kombinationer av tidigare orelaterade begrepp. En hel del anekdotisk information pekar dock mot möjligheten att vissa individer kan använda sin drömsömn i sin nyskapande verksamhet. Ny forskning indikerar likaså att REM-sömn kan underlätta integreringen av information vid kreativ problemlösning (Cai, D. et al., 2009).
Några forskningsfrågor i projektet: Finns det kopplingar mellan en persons kreativitet och hans/hennes Rapid Eye-Movement (REM)-sömn? REM-sömn innebär att drömmarna är livliga och det är lättast att minnas någon dröm när man vaknar i detta sömnstadium. Påverkar sömnen, eller brist på sömn, rent generellt vår kreativitetsnivå? Finns det bidragande personlighetsegenskaper? Är kognitivt medvetna processer eller kognitivt omedvetna processer mest kreativa?
I projektet planeras några olika delstudier, med början hösten 2009.

2. Kreativitetens ansikte

Ger framkallad positiv respektive negativ känsla olika effekter på kreativiteten?

Farida Rasulzada och Ingegerd Carlsson, Institutionen för psykologi
Utgångspunkt är den s.k. facial feedback-hypotesen, nämligen att framkallad aktivitet i olika ansiktsmuskler bidrar till att olika affekter aktiveras. Positiv affekt prediceras öka kreativiteten och negativ affekt minska den jämfört med en kontrollbetingelse. Preliminära resultat stöder hypotesen.

3. Kreativitet och könsstereotypering

Ingegerd Carlsson och Una Gustafsson
Institutionen för psykologi.

Forskning har visat att högt kreativa människor är mer ”androgyna”, dvs. uppvisar funktioner eller egenskaper som förknippas med båda könen, dels vad gäller försvarsmekanismer, dels på frågeformulär om könsrollsegenskaper. Projektets forskningsfråga gäller huruvida högre kreativitet även innebär lägre grad av stereotyp reaktion i Implicit Association Test.

4. Kreativitetens hinder

Kognitiv kontroll, neurofysiologi, samt försvarsmekanismer hos repressorer

Ingegerd Carlsson, Gerd Waldhauser och Mikael Johansson, Institutionen för psykologi.

Att kunna hantera och reglera sina emotioner på ett balanserat sätt är en grundläggande aspekt av individens psyke. Om detta fungerar dåligt kan det innebära problem med exempelvis uppmärksamhet eller episodiskt minne, och det kan i förlängningen bidra till att psykosomatiska störningar utvecklas. Olika teoretiska modeller och metoder har belyst fenomenet och formulerat flera olika begrepp, såsom coping, emotionsreglering, försvarsmekanismer, och inhibitoriska (hämmande) mekanismer. Det råder oklarhet beträffande hur dessa modeller och begrepp förhåller sig till varandra.
Detta projekt vill kombinera psykofysiologisk metodik med både processtest och frågeformulär, för att få mer kunskap om förhållandet mellan olika modeller. Särskilt fokuserar projektet på personer som har en väldigt låg grad av insikt om sina känslor (speciellt negativa och obehagliga) och om den egna kroppens reaktioner. Dessa individer har i amerikansk forskning benämnts repressorer. Tidigare forskning i detta projekt indikerar att repressorer uppvisar en övervikt av omogna försvarsmekanismer, dvs. reaktionssätt som ofta återfinns hos små barn (Carlsson & Neuman, 2008). En av frågeställningarna i projektet är om repressorer i låg grad har tillgång till sin kreativa potential, eftersom det tidigare har visats att kreativa individer uppvisar både mogna och omogna reaktionssätt inför ångestväckande subliminala (omedvetna) stimuli, dvs. de är mer flexibla (Carlsson, 2002).

5. Kreativitet i klassrummet

Eva Hoff och Ingegerd Carlsson Lunds universitet; Eva Brodin, Växjö universitet;Sören Harnow-Clausen, University of Southern Denmark; Eda Heinla, Tallin University, Estonia; Avril Loveless, University of Brighton, UK; Oscar Odena, Universtiy of Brighton, UK; Farida Rasulzada, Lunds universitet; och Eric Shiu, Birmingham University, UK.

Projektets övergripande syfte är att granska och förstå villkoren för kreativitet i europeiska skolor och skolsystem, samt att visa hur dessa villkor är kopplade till välbefinnande och demokrati i skolan. För närvarande (hösten 2009) ingår sammanlagt uppåt 20 forskare från sex universitet i fyra länder. Projektet kommer att fördjupa förståelsen för samspelet mellan olika betingelser för kreativitet, med fokus på

  • individfaktorer, såsom viktiga aktörers föreställningar och uppfattningar om kreativitet, liksom även personlighet, samt motivation;
  • omgivningsfaktorer, som klassrumsklimat och skolors utformning; och
  • kulturella faktorer, till exempel skoltraditioner i olika länder.

Publikationer


Tillbaka

Uppdaterad: 2013-02-13

Kontaktinformation

Ingegerd Carlsson

Professor
Institutionen för psykologi

Tel.
046-222 87 64

E-post
Ingegerd.Carlsson@psy.lu.se

Institutionen för psykologi, Box 213, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00, Fax: 046-222 42 09