Hans Bengtsson

Projekt

Empatiska processer hos barn och vuxna

Ordet empati klingar positivt för de flesta men dess innebörd är svår att ringa in psykologiskt. Historiskt sett har begreppet empati definierats på en rad olika sätt. Vissa teoretiker har lagt tonvikten vid kognitiva processer medan andra har betonat att empati i grunden är ett affektivt tillstånd där man befinner sig i känslomässig resonans med andra människor. I min egen forskning kombineras dessa synsätt i en teoretisk modell där den empatiska känslan betraktas som ett resultat av medveten och omedveten kognitiv aktivitet. Enligt modellen formas våra känslor i samvaro med andra av vårt sätt att ta emot och bearbeta det informationsflöde som uppstår i kontakten.
Bearbetningsprocessen kan medföra att empatiska känslor stimuleras eller blockeras. Detta synsätt skapar en spännande utgångspunkt för att ta sig an grundläggande frågeställningar som:

Vilka processer bidrar till att skapa en känslomässig empatisk reaktion?
Vad finns det för kopplingar mellan empati och andra intressanta psykologiska variabler som copingstil, anknytningsstil, självbild och socialt beteende?
Hur utvecklas förmågan till empati från tidig ålder och uppåt?

Anknytningsstilar hos barn och vuxna

Bowlbys anknytningsteori handlar om hur vår förmåga att uppleva trygghet i relationer grundläggs i den tidiga kontakten med föräldrarna.
Utifrån våra tidiga samspelserfarenheter formar vi grundläggande föreställningar om oss själva och andra; föreställningar som ligger till grund för vårt sociala beteende under barndomen och påverkar våra vuxna relationer och vårt eget föräldraskap. Bowlbys teori har fått en mycket stor genomslagskraft såväl inom utvecklingspsykologin som inom social- och personlighetspsykologin.

Inte minst har kategoriseringen av människor i olika anknytningsstilar visat sig vara intressant och användbar. Kategoriseringen görs med hjälp av intervjuer, frågeformulär eller observationer. Inom avdelningen finns kunskap om en del av dessa tekniker.
Frågeformulärstekniker har använts inom flera miniprojekt.

Den mer avancerade Adult Attachment Interview används i ett pågående projekt, där vi studerar hur utlandsfödda adoptivbarn påverkats av sin uppväxt