Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Klinisk psykologi

Kvinnor i en terapisituation.foto

Klinisk psykologi är den del av psykologin som handlar om förståelse och förklaring av psykiska störningar (psykopatologi), psykologiska faktorer som påverkar somatiska sjukdomar (psykosomatik), och behandling av dessa med psykologiska metoder – dvs. olika former av psykoterapi.

Den kliniska psykologin innehåller en mängd olika skolbildningar eller traditioner som bygger på vitt skilda teorier, använder olika typer av forskningsmetodik, och arbetar med olika behandlingsmetodik. De tre stora riktningarna idag är den psykoanalytiska/ psykodynamiska, den kognitiva/beteendeinriktade och den familjeterapeutiska, men även inom dessa riktningar finns en stor variation av teorier, forskningsansatser, och terapeutiska metoder.

Denna mångfald av teorier, metoder, tänkesätt och förhållningssätt innebär att den kliniska psykologin idag befinner sig i en mycket spännande och dynamisk fas, med stora möjligheter till nya kreativa kombinationer av insikter från olika håll.

Pågående projekt

POSE - Panic Control Treatment Versus Panic-Focused Psychodynamic Psychotherapy Under Randomized and Self-Selection Conditions

POSE-studien var den första dubbelt randomiserade, kontrollerade preferensstudien som jämförde två former av psykoterapi, en kognitiv beteendeinriktad och en psykodynamisk, hos vuxna med en primär diagnos av paniksyndrom med eller utan agorafobi  (Se Sandell et al., 2015 för en beskrivning av studien). Studien syftade till att separera effekterna av de två behandlingarna från patienternas preferenser genom att randomisera deltagarna till endera behandlingen eller till ett tillstånd där de kunde välja sin föredragna behandling (Se Svensson et al., 2021 för primära utfall). Studien hade ett stort kliniskt urval (N = 221), två aktiva behandlingar och ett kontrollvillkor med väntelista, uppföljningar vid 6-, 12- och 24-månader efter behandling samt extremt låga nivåer av bortfall. POSE hade också inslag av en effektivitetsstudie eftersom den genomfördes på psykiatriska kliniker runt om i Sverige, där deltagarna behandlades av terapeuter som rekryterats från deras lokala klinik. För närvarande pågår studier med fokus på moderatoreffekter, utveckling och utvärdering av skattningsskalor för process/resultat samt långsiktiga resultat, för närvarande upp till 10 år efter avslutad behandling.

Finansiärer: FORTE, Försäkringskassan, LJ Boethius stiftelse, Region Skåne och Region Halland.
Affilierade: Professor Fredrik Falkenström, Linnéuniversitetet.
Gruppmedlemmar: Martin Svensson, Thomas Nilsson , Håkan Johansson, Gardar Viborg, Fredrik Falkenström, Sean Perrin och Rolf Sandell (PI).